Hälsning från Birgitta Lönnemar som går i pension
Nu är det dags för mig att tacka för de 44 år och 11 månader som jag fått vara på den fantastiska arbetsplatsen Adoptionscentrums kansli.
Under åren har jag haft olika arbetsuppgifter såsom adoptionskonsulent, avdelningschef, personalansvarig, förbundsdirektör och nu de senaste åren som adoptionsrådgivare och senior advisor. Det går inte att rangordna de olika arbetsuppgifterna utifrån vad som varit roligast eller svårast eftersom varje befattning haft sina utmaningar. Jag har fått möta så många olika människor i så många olika miljöer vilket har varit så berikande. Adoptionscentrum är en unik arbetsplats med alla hängivna arbetskamrater, för många är det inte enbart ett arbete utan också ett sätt att leva. Det har också varit fantastiskt att få följa alla som längtar efter barn och där denna önskan fått gå i uppfyllelse. Och så förstås det allra viktigaste, att få göra skillnad för de barn som inte har någon och som får en permanent familj genom en internationell adoption.
När jag ser tillbaka så är det mycket hos Adoptionscentrum som är lika sedan jag började. Tron på internationella adoptioner har alltid funnits. Övertygelsen om att barn inte ska växa upp på barnhem fanns redan från starten av Adoptionscentrum. Det samma gällde tanken om att det övergivna barnet i första hand skulle återförenas med sin familj eller släkt, i andra hand få en adoptivfamilj i sitt ursprungsland och när inget av detta var möjligt, skulle en internationell adoption kunna komma ifråga. Vikten av rättssäkra adoptioner har också alltid varit i centrum för Adoptionscentrums arbete och vi har drivit dessa frågor både inom Sverige och internationellt. Vad som dock tyvärr har förändrats ganska radikalt är att det numera även höjs negativa röster kring internationella adoptioner. Detta fenomen gäller inte bara i Sverige utan även utanför våra gränser. I början av min tid hos Adoptionscentrum skrev media nästan enbart positiva artiklar, men nu är det tvärtom. Vi väntar också på en statlig utredning (kommissionen) som i sommar kommer med sitt betänkande kring adoptionernas framtid. Jag ska förstås inte gå händelserna i förväg och jag har inte heller läst något utkast på det slutliga betänkandet, men utifrån de frågor vi fått från kommissionen och vetskapen om vilka delar av de internationella adoptionerna som har granskats, är det lätt att känna en oro inför att kommissionen inte klarar av att göra en opartisk granskning utan att de blir påverkade av den negativa bild som målats upp under senare tid.
Min övertygelse om att internationella adoptioner är ett fullgott alternativ för barn som annars skulle behöva växa upp på institution utan att ha någon, kvarstår. Jag har varje dag under mina år hos Adoptionscentrum känt att jag gjort skillnad och att mitt arbete har varit meningsfullt. Visst har det funnits motgångar och sorger, men det positiva har alltid vägt över.
Tack för alla fina år som jag fått tillsammans med Adoptionscentrums medarbetare och medlemmar!
Birgitta Lönnemar
nyheten skapad 07 april 2025