För utredare
Adoptionscentrum har över 50 års erfarenhet av internationella adoptioner. Det innebär bland annat att vi har stor kunskap om hur medgivandeutredningar tas emot i utlandet.
Vår förhoppning är att de erfarenheter vi samlat på oss genom åren kan komma till nytta för dig som arbetar med utredningar, och ge en inblick i hur kulturella och språkliga skillnader påverkar de beslut som fattas i de länder vi arbetar i.
Har du frågor och funderingar kring hur en utredning ska formuleras eller hur den tas emot i utlandet får du gärna höra av dig till våra rådgivare på radgivare@adoptionscentrum.se eller på 08-587 499 00.
Utredningen är viktig
Medgivandeutredningen är det centrala dokumentet i adoptionsansökan till utlandet. Den svenske utredaren är en viktig kugge i bedömningen av de sökande, ditt ord väger alltså tungt.
Utredningen ska både vara ett bra beslutsunderlag för din socialnämnd – och komma till sin rätt när den läses på ett annat språk, i en annan kultur.
Personbeskrivningen är central
För dem som läser utredningen i utlandet är det viktigt att få en bild av de sökande. Vad är det för personer som vill adoptera, hur är de som människor? Försök att ge en bild av människorna utredningen handlar om, och hur de skulle fungera i föräldrarollen.
Översättningen tar inte hänsyn till kulturskillnader
Utredningen ska ge ansvariga myndigheter i utlandet en god och tydlig bild av de sökande. Den ska översättas till respektive lands språk och den som har till uppgift att läsa utredningen ser inte bara till faktauppgifter utan gör också kulturella tolkningar.
11 tips för att undvika fallgropar
Här får du tips och råd, som kan vara till nytta i ditt arbete med att formulera utredningar och beslutsunderlag för internationella adoptioner. Råden är baserade på över 50 års erfarenhet av utredningar och hur de tas emot i länder där vi har verksamhet.
1. Sortera och prioritera
Använd inte ett för byråkratiskt språk, eftersom det kan misstolkas i översättning. Prioritera det som är väsentligt och strukturera innehållet så att en person vid första anblicken kan ögna igenom materialet och få en känsla för innehållet.
Tänk på att de sökande ska jämföras med sökande från andra länder. I många länder finns en tradition av att uttrycka sig positivt målande i utredningarna.
2. Beskriv svenska socialförsäkringssystemet
För att man i utlandet ska kunna förstå under vilka förutsättningar ett adoptivbarn kommer att leva i Sverige är det viktigt att beskriva det svenska socialförsäkringssystemet.
3. Tänk inte på ett specifikt land
Vi vet att många familjer redan när de söker medgivande är specifika i sitt val av land de vill adoptera ifrån. Men, ha som regel att inte skräddarsy innehåll och ordval för ett specifikt land, namnge inte heller specifikt land eller världsdel. Val av land kan ändras över tid och det som var väldigt specifikt för ett land kan bli tokigt i ett annat.
4. Undvik att specificera sökandes önskemål om barnet
När de sökande i utredningen ger en beskrivning av vilka barn de är öppna för att adoptera är det viktigt att värdera varje formulering. Precis som när det gäller val av land ändras önskemål och inställning ofta över tid i adoptionsprocessen. Formuleringar som “så friskt som möjligt” eller specifika åldersönskemål begränsar därför de sökandes möjligheter. Många formuleringar, som känns tydliga vid utredningstillfället kan dessutom tolkas helt annorlunda av myndigheter i utlandet.
5. Skriv hellre generellt än specifikt
”Bor i Mönsterås” kan med fördel bytas ut mot ”bor i en mindre stad vid kusten”. ”Bor i Örebro” blir då ”bor i en medelstor stad i inlandet”.
De sökandes yrken och arbetsplatser går också att generalisera. ”arbetar i bilindustrin”, ”som pedagog” etc. ger mer information än att nämna enskilda företag.
6. Undvik negationer
Att en person inte röker eller inte dricker är positivt i Sverige, men formuleringarna väcker ofta misstänksamhet i utlandet. ”Om hen inte dricker, varför nämns det då?”.
Andra exempel är “Makarna är inte aktivt kristna”, “går inte i kyrkan annat än vid högtidliga tillfällen”, “det finns ingenting negativt att säga om makarna”.
I många fall är det bättre att utelämna den här typen av ”icke-information”.
7. Var uppmärksam på kulturella skillnader
”Bor i en renoverad lada” begriper ju varje svensk, och tycker att det är jättehäftigt. Men i många andra länder väcker det stor oro om de sökande bor i en lada, som då liknas vid skjul/uthus etc.
”Gillar att påta i jorden”, ”Handlar mycket på second hand och gillar loppisfynd” är andra exempel på beskrivningar som är positivt laddade hos oss, men som har en helt annan betydelse i många länder.
“Systerns fru Lena”. I flera av de länder vi samarbetar med är homosexuella relationer inte accepterade eller ens lagliga. Skriv hellre partner än man/fru vid sådana tillfällen.
8. Avstå från slang
Undvik slangord och talesätt som är svåra att översätta. “Bullmamma”, “hönsmamma”, “för snälla för sitt eget bästa”, “göra en höna av en fjäder” är uttryck som är fullkomligt obegripliga på många språk.
9. Hitta det speciella
I många länder är själva sinnebilden av en svensk att hen är ”lugn och trygg” och lever i en ”harmonisk relation”. Använd ett mer personligt språk och hitta det som är speciellt med just dessa sökande.
10. Ord som kan behöva utvecklas/skrivas på annat sätt
Depression bör beskrivas tydligare eftersom det i svenskan kan betyda allt från nedstämd till psykiskt sjuk. Berätta också hur det har löst sig – terapi, samtalskontakt, vad har personen lärt sig, hur går personen vidare etc. I många av de länder vi arbetar är det mycket mindre tabubelagt att gå till en terapeut än vad det är hos oss.
Undvik helst orden psykisk ohälsa då dessa ord spänner över så mycket och är svåra att översätta till annat språk. Försök i stället att beskriva måendet och hur man hanterat detta samt den aktuella situationen.
Om ni använder er av en metod för utredning. Namnge eller beskriv inte metoden, utan beskriv resultatet samt gör det med egna ord.
Använd inte ordet givarland om barnets ursprungsland då detta är ett kolonialt sätt att se på de länder som tillåter internationella adoptioner. Benämn i stället landet som ursprungslandet.
11. Balansera ekonomin
I den ekonomiska redovisningen är det för oss i Sverige inget märkvärdigt att redovisa exempelvis lån. I andra länder är det helt otänkbart och ett tecken på att de sökande inte klarar sin ekonomi. Om ni redovisar lån och skulder – var noga med att också ta upp värdet på de sökandes tillgångar: husets försäljningsvärde, bilar, sommarstugans försäljningsvärde, båt etc. Balansera skulder med tillgångar helt enkelt.
När det gäller de sökandens inkomst förväntar sig våra utländska samarbetspartners att bruttolönen anges.
Information om hur den sökande ska finansiera själva adoptionen riskerar att ge bilden av att de sökande inte har råd att försörja ett barn.
artikeln uppdaterades 28 december 2022