Frågor och svar om Chile

På Adoptionscentrum får vi många frågor om den utredning som pågår i Chile kring uppgifter om felaktigheter i samband med adoptioner under 1970-90-talen. Här besvarar vi de vanligaste förekommande frågorna. Svaren baseras på offentliga och av myndigheter bekräftade uppgifter.

Svaren är senast uppdaterade den 21 oktober 2020. 

Saknar du en fråga? Mejla den gärna till oss på info@adoptionscentrum.se. Den här sidan uppdateras löpande.


ALLMÄNT
Vad är Adoptionscentrums roll i en adoption?
Internationella adoptioner regleras av internationella lagar och konventioner.

Det är ursprungslandet som avgör vilka barn som – av olika anledningar – blir tillgängliga för adoption. Detta beslut fattas alltid av ansvarig myndighet eller domstol i ursprungslandet.

En adoptionsorganisation varken ska, kan eller bör delta i de utredningar som görs om vilka barn som ska adopteras.

Den som vill bli adoptivförälder i Sverige ansöker om medgivande hos sin kommun. Det är kommunen som utreder och bedömer vem som är lämplig att bli adoptivförälder.

Adoptionscentrums roll är att förmedla, dvs hjälpa blivande adoptivföräldrar att bedöma vilka länder som kan vara aktuella för just dem och stötta dem under adoptionsprocessen.

Adoptionscentrum ansvarar för kontakten med respektive lands adoptionsmyndigheter samt håller sig à jour med förändringar i lagar och regelverk.

Adoptionscentrum driver också frågor om barns rättigheter, vikten av rättssäkra och etiska adoptioner etc i olika internationella sammanhang.

Hur kommer det sig att Adoptionscentrum får förmedla adoptioner?
Adoptionscentrum, liksom andra adoptionsorganisationer i Sverige, får sin auktorisation av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd MFoF. Auktorisationen gäller maximalt fem år i taget, sedan omprövas/ förnyas beslutet. Adoptionscentrum får bara förmedla internationella adoptioner.

Auktorisation ges dessutom för varje land specifikt, vilken då gäller i två år. Därefter kan auktorisation för ett land förnyas eller avslutas.

 

UTREDNINGEN I CHILE

Vad är det som har hänt i Chile?
Under hösten 2017 gjordes inslag i chilensk media som uppgav att det förekommit felaktigheter i samband med adoptioner till flera länder under 1970-1990-talet. Inslagen fick stor uppmärksamhet både i Chile och i Sverige. Adoptionscentrum är en av de adoptionsorganisationer som pekas ut i inslagen.

För oss på Adoptionscentrum är det av yttersta vikt att alla adoptioner är rättssäkra. Uppgifterna i chilensk media väcker både frågor och stor oro - hos adopterade från Chile, deras adoptivföräldrar, för många andra i adoptionsvärlden och inte minst hos oss på Adoptionscentrum. Vi tar både uppgifterna och människors oro på största allvar, och gör vad vi kan för att klargöra vad som faktiskt har hänt.

Vad handlar den pågående utredningen i Chile om?
En chilensk minister, med uppdrag att utreda brott mot mänskliga rättigheter under 1970-90-talen i Chile fick 2018 också uppdraget att utreda misstankar om oegenligheter i samband med nationella och internationella adoptioner under samma period. Sommaren 2019 ersattes ministern och hans grupp av ett nytt utredningsteam, med en ny minister som undersökningsledare.

Vad har förändrats i och med att det nya utredningsteamet tog vid sommaren 2019?
Tidigare har utredningen samlat in material, undersökt det som en enhetlig informationsmängd och utifrån det försökt dra slutsatser kring förfarandet. Sedan den nya ministern tillträdde inriktas utredningen på enskilda fall.

Hur många ärenden utreds just nu (september 2020)?
Utredarna granskar i nuläget ca 600 nationella och internationella adoptionsärenden, varav 17% är svenska. Ungefär hälften av ärendena är anmälningar gjorda av adopterade och resten har anmälts av biologiska släktingar.

Det första utredningsteamet arbetade med ärenden från ett tiotal andra länder och en stor mängd inhemska adoptioner. I deras material fanns dokument rörande 666 adoptioner som Adoptionscentrum förmedlat. Dessa hade antingen skickats in av enskilda adopterade, hittats i olika arkiv eller skickats in av utomstående och organisationer, och utgjorde en del av underlaget för det första delen i utredningen. Sedan 2019 är det alltså bara en del av dessa ärenden som ingår i den pågående utredningen.

Har man slutfört utredningen av något ärende relaterat till Sverige och Adoptionscentrum?

Nej, enligt utredarna i Chile är inga svenska ärenden färdigutredda ännu. (september 2020) 

Vad fokuseras utredningen på?
Utredningsteamet har fokus på hur barn omhändertogs, hur bakgrundsutredningarna genomfördes, på vilka grunder de förklarades tillgängliga för adoption samt på vilka institutioner, myndigheter och enskilda personer som varit inblandade i den processen.

De misstankar som hittills finns, kopplade till ärenden från Sverige, rör i huvudsak tre enskilda socialarbetare som arbetade med barnavårdsutredningar under den aktuella tiden. Utredningarna låg till grund för domstolarnas beslut om att barn skulle bli tillgängliga för adoption. Liknande misstankar riktas också mot organisationer och privatpersoner; präster, läkare och advokater som varit involverade i adoptioner till andra länder än Sverige, samt ett stort antal inhemska adoptioner.

Hur lång tid kommer utredningen att ta?
Utredningsteamet kan fortfarande inte säga när utredningen beräknas vara klar, men de talas om ytterligare år av arbete (september 2020) delvis på grund av att coronapandemin försenat förfarandena ytterligare.

 

ADOPTIONSPROCESSEN I CHILE

Hur fungerade adoptioner i Chile under den här perioden?
Innan adoptionsverksamheten i Chile startades, gjordes en noggrann genomgång av adoptionsproceduren samt vilka lagar och regler som fanns, för att säkerställa att det gick att genomföra juridiskt och etiskt korrekta adoptioner.

Under de år Adoptionscentrum arbetade i Chile var det lokala barnavårdsdomstolar som hade juridisk behörighet att fatta beslut rörande barns situation. När polis, sjukhus eller annan behörig rapporterade att barn övergivits eller omhändertagits, anlitade barnavårdsdomstolarna socialarbetare. De i sin tur utförde det utredningsarbete som krävdes för att klarlägga barnens bakgrund och behov, samt de biologiska familjernas situation.

Det var också barnavårdsdomstolarna som utsåg de blivande adoptivföräldrarna till vårdnadshavare, och utfärdade tillstånd att föra barnen till exempelvis Sverige för att slutföra adoptionen. I samband med detta beslut var det inte ovanligt att barnen registrerades om i den chilenska folkbokföringen, med det namn de skulle få vid adoptionstillfället.

Efter att barnavårdsdomstolen utfärdat sitt tillstånd, och fram till dess barnen kunde överlämnas till sina blivande adoptivföräldrar, flyttades barnen ofta till huvudstaden Santiago och placerades i fosterfamilj, där de kunde få bättre omsorg och vård än på barnhem. 

Adoptionerna slutfördes i svensk tingsrätt, med den chilenska domstolsbeslutet som underlag, och det svenska adoptionsbeslutet skickades till Chile för arkivering i akten på barnavårdsdomstolen. 

 

ADOPTIONSCENTRUM
Vad tycker Adoptionscentrum om att ärendena utreds?
De uppgifter som presenterats i media är mycket allvarliga. Adoptionscentrum välkomnar en granskning. Om utredaren anser att svenska adoptionsärenden ska utredas, står vi till hans förfogande och förutsätter att utredningen görs grundligt.

Varför uttalar sig inte Adoptionscentrum om utredningen i Chile?
Adoptionscentrums uttalande bygger på offentlig och av svenska och chilenska myndigheter bekräftad information. Efter resan till Chile i november 2018 har vi fått till stånd en direktkontakt med utredarna, men vi måste fortfarande invänta resultat av utredningen innan vi kan agera. Däremot kan och ska Adoptionscentrum naturligtvis bemöta uttalanden gjorda i t ex massmedia och löpande informera både såväl förbundets medlemmar som allmänheten.

Adoptionscentrum står som tidigare nämnts till utredarens förfogande – och gör vad vi kan för att hjälpa de adopterade och adoptivföräldrar som hör av sig till oss med frågor, begäran om kopia av akt eller för att uttrycka sin oro.

Vilken kontakt har Adoptionscentrum haft med Chile?
Adoptionscentrum har träffat utredarna och deras team i november 2018 och i december 2019. Vi har då svarat på frågor och fått tillfälle att beskriva hur adoptionsverksamheten fungerade under den aktuella perioden och hur den utvecklats över tid. Vi har även löpande kontakt med utredningsgruppen via email. 

Adoptionscentrum känner till att vår förra medarbetare i Chile har, efter de anklagelser som framförts i chilensk media, drivit ett förtalsmål mot TV-kanalen som sände inslagen. I det sammanhanget har Adoptionscentrum svarat på frågor om verksamheten.

Vi har också informerat om att vi vid en handfull tillfällen blivit kontaktade av biologiska föräldrar som sökt efter sina barn.

Hur bistår Adoptionscentrum utredningen rent praktiskt?
Adoptionscentrum svarar på direkta frågor från utredningsteamet, och skickar de adoptionsdokument som utredarna begär.

Kan Adoptionscentrum skicka kopia av akt direkt till utredarna?
Adoptionscentrum måste ha den adopterades medgivande för att skicka akten till tredje part. Det innebär att utredarna måste kontakta varje adopterad och informera dem om tillvägagångssättet.  Så fort medgivande har inkommit till Adoptionscentrum skickas handlingarna.

Vad har Adoptionscentrum för erfarenhet av röttersökning i Chile?
Vi har arbetat med röttersökningar och organiserat återresor till Chile i över 20 år. I det arbetet har det inte framkommit något som har fått oss att ifrågasätta adoptionerna från Chile.

Vid Adoptionscentrums resor till Chile har  vi också träffat representanter för den chilenska centralmyndigheten och diskuterat vår rötterverksamhet och gruppåterresor, något som skedde i nära samarbete med den chilenska myndigheten.  

Varför träffar Adoptionscentrum Nos Buscamos?
Nos Buscamos är en organisation som hjälper adopterade att leta efter biologiska släktingar i Chile, och biologisk familj i Chile att hitta sina bortadopterade barn. De besökte Adoptionscentrum i höstas och vi besökte dem i Santiago i december 2019. Vid träffarna har vi fört samtal kring hur vi kan samarbeta kring förfrågningar från adopterade.

Har chilenska adoptioner granskats tidigare?
Enligt dokument på Utrikesdepartementet har chilensk myndighet och polis utrett den svenska adoptionsverksamheten i mitten av 70-talet. Några år sedan gjordes en allmän översyn av internationell adoptionsverksamhet på uppdrag av Socialdepartementet. En intern genomgång av adoptionsverksamheten i Chile genomfördes 2004. Samtliga dessa utredningar visar att Adoptionscentrum förmedlat adoptioner från Chile i enlighet med rådande lagstiftning.

Vad är Adoptionscentrums åsikt om de krav som framförs av organisationen chileadoption.se?
Organisationen chileadoption.se ställer krav på en oberoende statlig utredning av de chilenska adoptionerna och kräver att följande utreds:

  • Hur såg adoptionsprocessen ut i Sverige? Vilka var inblandade?
  • Hur arbetade Adoptionscentrum och tillsynsmyndigheten NIA på den tiden?
  • Hur kunde vi komma in i Sverige med falska papper?
  • Hur kunde vi adopteras i svenska tingsrätter, utan medgivande från de biologiska föräldrarna?

Adoptionscentrum stöder de krav som chileadoption.se för fram. Adoptionscentrum begärde i juni 2018 att MFoF ska göra en sk tillsyn för att utreda om Adoptionscentrum brustit i sin hantering under den aktuella perioden. MFoF har svarat på vår begäran och beslutat att de inte kommer att inleda ett tillsynsärende.

Adoptionscentrum skulle välkomna en svensk genomgång av hur Adoptionscentrum, tillsynsmyndigheten NIA och svenska tingsrätter arbetade på den tiden.

Adoptionscentrum avvaktar resultatet av den chilenska utredningen om det förekommit förfalskade dokument, och i så fall i vilken omfattning. Det vi kan konstatera efter de genomgångar av adoptionsärenden som gjorts, är att det förekommer olika uppgifter i dokumenten om datum, id-nummer eller stavning på namn. Det behöver i sig dock inte bekräfta oegentligheter.

Vid tidpunkten för adoptioner från Chile fanns till exempel inget centralt folkbokföringssystem, utan barn registrerades på lokala folkbokföringskontor. Det var inte heller ovanligt att barn som hittades övergivna, eller som omhändertogs, inte alls hade registrerats av sina biologiska föräldrar.  När ett barns bakgrund skulle utredas av barnavårdsdomstol i Chile, var det därför vanligt att domstolen lät registrera barnet för att kunna inleda sin utredning. Om det senare visade sig att barnet redan var registrerat av sina biologiska föräldrar på något annat lokalt folkbokföringskontor, hade barnet alltså två folkbokföringsbevis med olika id-nummer. Det kunde också hända att stavning av namn och/eller datum inte överensstämde helt.

Som vi beskrivit ovan förekom det dessutom att man, efter att barnavårdsdomstolen fattat sitt beslut och utfärdat tillstånd, lät registrera barnen i det namn de skulle få i samband med adoptionen.

Precis som i många andra länder där adoptioner förekom var många barn omhändertagna eller övergivna och det var inte ovanligt att de biologiska föräldrarnas samtycke saknades. Det som låg till grund för adoptionen var beslutet från de lokala barnavårdsdomstolarna i Chile. Det fanns på den här tiden inte några juridiska krav på att inhämta de biologiska föräldrarnas samtycke till adoptionen.

Hur ställer sig Adoptionscentrum till övriga krav chileadoption.se framför?
Adoptionscentrum stödjer också chileadoption.se i deras krav på

att man i Sverige sprider information
Adoptionscentrum uppdaterar kontinuerligt information när någonting som rör Adoptionscentrum händer i den pågående utredningen. Vi använder oss bland annat av vår hemsida, direktinformation till lokalavdelningarna och sociala kanaler.

att Sverige ska samarbeta med den chilenske utredaren
Vi förstår att det hos många finns en frustration över att utredningen drar ut på tiden. Adoptionscentrum gör vad vi kan för att vara behjälpliga om och när vi får frågor som rör utredningen. MFoF har den formella kontakten och kan svara på frågor om vilka handlingar som ingår i utredningsmaterialet.

att adopterade ska få stöd och hjälp
Ett ökat stöd till adopterade, inklusive hjälp vid röttersökningar, är en fråga som Adoptionscentrum länge drivit i flera olika sammanhang, nu senast i samband med utformningen av de nya adoptionsreglerna som trädde i kraft 1 september 2018 och i ett seminarium på riksdagen den 24 april i år. Detta stöd är naturligtvis extra viktigt i en situation som denna.

 

KOMMISSIONENS RAPPORT TILL DEPUTERANDEKAMMAREN

Vad har hänt – finns det två utredningar?
Ja, det stämmer på sätt och vis. Chiles deputerandekammare tillsatte i november 2018 en kommission, med uppdrag att utreda de statliga organisationernas agerande i samband med eventuella oegentligheter vid adoptionsförfaranden och inskrivning av underåriga samt kontroll vid deras utresa ur landet. Kommissionens arbete har skett parallellt med den brottsmålsutredning som pågår sedan 2017. Kommissionens rapport har nu godkänts av deputerandekammaren.

Vad innehåller kommissionens rapport?
Kommissionens rapport redovisar vittnesmål från kvinnor vars barn adopterats bort nationellt och internationellt samt från adopterade.

Kommissionen har också gått igenom lagstiftningen under den aktuella tiden samt hur processen fungerade på till exempel sjukhus, barnhem och domstolar under andra halvan av 1900-talet.

Vad framkommer i rapporten?
Rapporten konstaterar att vittnesmålen visar på, att det under hela 1900-talet, framför allt efter 1950, förekom oegentligheter i samband med att barn omhändertogs för adoption, samt att det gjordes systematiskt och organiserat för ekonomisk vinning.

Kommissionen har, i enlighet med sitt uppdrag, fokuserat på oegentligheter i den statliga byråkratin, men säger också att det skett i samarbete med privata nationella och internationella institutioner. Kommissionen pekar däremot inte ut vare sig länder eller enstaka organisationer.

Vad vill kommissionen?
Kommissionen föreslår i sin rapport en rad åtgärder, bla:

  • Förbättra nuvarande system för hur barn omhändertas och för adoptioner, i syfte att öka rättssäkerheten för alla
  • Utesluta privata organisationer ur adoptionsprocessen
  • Underlätta för adopterade att få tillgång till information
  • Upprätta en genbank av DNA som gör det möjligt att föra ett register över dem som letar efter sina släktingar
  • Skapa en sannings- och upprättelsekommission för att avslöja och bedöma sanningen i det som hänt och utpeka de ansvariga
  • Öka finansieringen av de brottsmålsundersökning som leds av den dömande makten

Vad tycker Adoptionscentrum?
Adoptionscentrum välkomnar kommissionens rapport och hoppas att den kan ge brottsmålsutredningen som pågår i Chile både information och resurser att slutföra sitt arbete.

De konstateranden som görs i kommissionens rapport är allvarliga. Eftersom vare sig länder eller organisationer pekas ut i rapporten vill Adoptionscentrum ha svar på i vilken omfattning, om någon, kommissionen anser att utländska organisationer i allmänhet, och Adoptionscentrum i synnerhet, varit inblandade i oegentligheterna.

Vad händer nu?
Brottsmålsutredningen, som startade 2017, pågår fortfarande i Chile. Adoptionscentrum står till utredarnas förfogande och lämnar information till dem när så efterfrågas. Adoptionscentrum skulle välkomna en oberoende svensk statlig genomgång av hur Adoptionscentrum, tillsynsmyndigheten NIA och svenska tingsrätter arbetade på den tiden.

 

MATERIAL FRÅN UTRIKESDEPARTEMENTET

I media har det figurerat uppgifter om UD-material kopplat till adoptionsverksamheten i Chile. Vad är det för material?
Adoptionscentrum har tagit del av UD-material från mitten av 70-talet som visar på att en utredning av organisationens adoptionsverksamhet i Chile genomförts. Chilenska myndigheter och polis beslagtog material, förhörde personal och gick igenom verksamheten. Den som läser materialet behöver sätta in informationen i dens tidens kontext och läsa med den tidens glasögon för att kunna göra en rättvis bedömning av innehållet.

Vilka svenska myndigheter förekommer i materialet?
Dokumenten är omfattande och merparten är korrespondens mellan Utrikesdepartementet, Socialdepartementet, Justitiedepartementet och svenska ambassaden i Santiago. Korrespondensen beskriver utredningen av Adoptionscentrums verksamhet i Chile, genomförd av chilenska myndigheter och polis. I materialet finns också viss korrespondens med enskilda tjänstemän på Adoptionscentrum under perioden. 

Vad blev resultatet av polisutredningen i Chile?
I korrespondensen framgår, att resultatet av utredningen visade att det inte förekom några oegentligheter, utan att verksamheten bedrevs på ett juridiskt korrekt sätt.

Har adoptionsverksamheten utretts fler gånger?
Senare på -70-talet inrättades en arbetsgrupp på uppdrag av Socialdepartementet, med uppgift att se över internationell adoptionsförmedling i samtliga samarbetsländer. I den konstaterade svenska ambassaden i Chile att ”inget framkommit som kastar någon som helst skugga över Adoptionscentrums verksamhet i Chile”.

Vad innebär UD-materialet för den pågående utredningen?
Även om dokumenten tyder på att verksamheten bedrevs enligt dåvarande lagar och regler behöver den pågående brottsmålsutredningen ha sin gång, så att vi kan få klarhet i om det förekommit oegentligheter utifrån ett etiskt och moraliskt perspektiv.

 

DU SOM ÄR ADOPTERAD
Kan jag beställa kopia av akt?
All information om din adoption bör finnas hos dina adoptivföräldrar. Hos oss på Adoptionscentrum kan du beställa en kopia på de dokument vi har som rör din adoption. Av utrymmes- och säkerhetsskäl förvarar vi alla adoptionsakter på Riksarkivet.

Vad kan jag hitta i akten?
Innehållet i akten varier beroende på vilka dokument dina adoptivföräldrar och Adoptionscentrum fått vid tidpunkten för adoptionen. Det kan eventuellt också finnas brev och återrapporter som dina adoptivföräldrar har skickat till utlandet efter att adoptionen genomfördes.

Hur kan jag vara säker på att jag får all information jag har rätt till?
Under den period vi arbetade i Chile hade Adoptionscentrum ingen lagstadgad skyldighet att arkivera adoptionshandlingarna, men vi valde ändå att göra detta för att du som adopterad ska få tillgång till den information som finns om just ditt ursprung. Vi arkiverade all den information vi då fick tillgång till. När du begär kopia av akt skickar vi all information vi har om dig och ditt ursprung.

Var kan jag hitta mer information?
Själva barnavårdsutredningen finns sparad i Chile, de dokumenten har Adoptionscentrum inte tillgång till. Om du vill ha den informationen kan du kontakta SENAME (den chilenska myndigheten).

Kan Adoptionscentrum hjälpa till att gå igenom dokumenten tillsammans med mig?
Om du vill kan vi tillsammans gå igenom de dokument som finns i adoptionsakten.

 

DU SOM ÄR ADOPTIVFÖRÄLDER
Vad kan jag som adoptivförälder göra för att stötta mitt barn?
Vi har stor respekt för att du som adoptivförälder känner stor oro och olust i den här situationen. Vårt råd är att gemensamt med din son eller dotter gå igenom de adoptionsdokument ni har i er ägo. Berätta för hen om hur själva adoptionen gick till och vad du har för egna minnen av adoptionen. Behöver du råd eller stöd får du gärna höra av dig till oss.

Jag är förälder, men är inte säker på att vi har kvar alla handlingar i akten. Kan jag beställa en kopia av mitt barns akt?
Nej, det är bara den adopterade som har rätt till den information som rör hen och som Adoptionscentrum har arkiverat.

Hur kan jag veta att den adoptionsavgift jag betalade vid adoptionstillfället inte hamnat i fel händer?
Den avgift som de blivande föräldrarna betalade finns tydligt redovisad. Alla inbetalningar som rörde adoptionen gjordes till Adoptionscentrum i Sverige, inga betalningar gjordes direkt på plats i Chile.


 

 

Saknar du någon fråga? Mejla den gärna till oss på info@adoptionscentrum.se. Den här sidan uppdateras löpande.