AC frågar politikerna

Fråga:
Hur ska vi uppmuntra och underlätta för fler inhemska adoptioner i Sverige, så att fler svenska barn också får rätt till permanenta familjer?
Svar:
Moderaterna: Vi arbetar aktivt för fler svenska adoptioner. Den lagliga möjligheten finns redan, men den används mycket sällan. Förändringen behöver framförallt ske hos handläggarna vid socialtjänsten. Men regelverket måste också i viss mån förändras.
Kristdemokraterna: Det är viktigt att barn får växa upp i trygga miljöer. När de biologiska föräldrarna inte kan erbjuda den tryggheten har det offentliga ett ansvar att vidta stödåtgärder. Är det möjligt att genom stöd till föräldrarna skapa trygghet är det vad som i första hand ska eftersträvas. Räcker inte det kan barnet för en kortare eller längre period bli omhändertagen av en fosterfamilj. Om det krävs för att öka tryggheten för barnet kan även vårdnaden flyttas över till fosterföräldrarna. Adoption som alternativ till fosterfamilj skulle kunna vara aktuellt om det skulle innbeära en ökad trygghet och i övrigt vara i barnets intresse.  Eftersom en adoption innebär ett definitivt åtskiljande från såväl de biologiska föräldrarna som andra anhöriga juridiskt måste det vägas in i bedömningen. Om vårdnadsöverflyttning ger tillräcklig trygghet för barnet är adoption inte nödvändigt men annars bör det övervägas.
Folkpartiet: Vi anser att svenska adoptioner bör underlättas. Ett barn ska ha rätt till långsiktig trygghet. Vi anser att socialtjänsten, utifrån barnets bästa, bör pröva om möjligheten till adoption kan vara ett alternativ för en del av de små barn som placeras i familjehem och där det inte är sannolikt att barnet inom överskådlig tid kan återförenas med sina föräldrar.
Centerpartiet: Medan de internationella adoptionerna ökat lavinartat de senaste decennierna har de svenska inhemska adoptionerna krympt ner till ett minimum. Samtidigt vet vi att många svenska barn tyvärr far mycket illa. Adoptioner bör enligt Centerpartiets mening kunna vara ett bra alternativ till långvariga fosterhemsplaceringar.
Socialdemokraterna: Barnets bästa ska stå främst vid alla beslut som rör barn och ungdomar. Det är en mycket viktigt vid adoptioner, såväl vid internationella som inhemska adoptioner. Vad som är bäst för barnet måste avgöras i varje enskilt fall. Det krävs en ständig diskussion, vägledning och opinionsbildning om vår syn på barns bästa, liksom det kan behövas mer information om inhemsk adoption som alternativ. Genom en levande diskussion kring detta kan frågan om inhemsk adoption övervägas som alternativ i fler fall.  
Miljöpartiet: Frågan om svensk adoption är inte enkel. Vi tycker det är viktigt att i första hand hitta lösningar där en eller båda föräldrarna i den ursprungliga/biologiska familjen kan fungera som vårdnadshavare. Samtidigt finns det fall där adoption faktiskt är den bästa lösningen för att barnet ska få en trygg och stabil uppväxt. Vi anser därför att de som arbetar med familjehemsplaceringar ska kunna ges ett ökat förtroende att föreslå adoption i de fall då de bedömer att de biologiska föräldrarna inte är lämpliga och saknar förutsättningar att klara av sitt föräldraskap. En sådan situation kräver noggrann utredning. Det är möjligt att lagen behöver ses över för att adoption oftare ska vara ett alternativ. I en situation då de biologiska föräldrarna inte längre lever är vi positiva till adoption. Vi tycker det är viktigt att, i den mån det är möjligt, inhämta barnens uppfattning inför ett beslut om adoption.
Vänsterpartiet: Vänsterpartiet anser att det är barnets bästa som ska vara avgörande för alla beslut om adoption, internationell såväl som nationell, som rör barn under 18 år. Det är helt i linje med FN:s barnkonvention och 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Utredningen SOU 2009:61 Modernare adoptionsregler har även förslag som syftar till att underlätta nationell adoption. Mot bakgrund av den kritik som under senare år framkommit från barn som växt upp på barnhem och i fosterhem, stödjer Vänsterpartiet att möjligheterna för nationell adoption underlättas. Men även i denna fråga vill Vänsterpartiet avvakta de synpunkter som kommer in från utredningens remissinstanser.   

Fråga:
En utredning föreslår en fast övre åldersgräns på 43 år för att starta medgivandeutredning för adoption, vilket i praktiken innebär en övre åldersgräns på 46 år, då medgivandena av samma utredning föresås bli treåriga. Vad tycker ditt parti i denna fråga?
Svar:
Moderaterna: När det gäller adoptioner är frågan om barnets bästa den absolut viktigaste och den självklara utgångspunkten för alla överväganden om en adoption ska tillåtas eller inte.
Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall utifrån en bedömning av de individuella förhållandena. Hänsyn ska tas till allt som rör barnets fysiska och psykiska välbefinnande och utveckling. Bland annat de sökandes situation och kapacitet att ta emot ett adoptivbarn. Olika länder ställer olika krav varav "inte yngre än eller äldre än" kan vara ett krav. En adoption måste ses i ett tjugoårsperspektiv och det är viktigt att åldersskillnaden mellan föräldrar och barn inte blir för stor.
Vi inväntar nu remissinstansernas idéer och förslag och är öppna för en fortsatt diskussion i denna fråga.
Kristdemokraterna: I dag finns det ingen lagstadgad övre åldersgräns för adoptioner i Sverige men det finns en riktpunkt om att den eller de som vill adoptera får vara högst 42 år då ansökan hos socialnämnden görs. Samtidigt ska det i varje enskilt fall göras en sammanvägning av samtliga omständigheter. Myndigheten för Internationella Adoptioner rekommenderar att föräldrarna inte är över 45 år vid adoption men att undantag måste kunna göras i det enskilda fallet. Genom rättspraxis har det visat sig att medgivande till adoption i allmänhet inte ges till personer över 45 år.

Vi anser att dagens lagstiftning ger en enhetlig riktlinje avseende ålder men att den också lämnar utrymme för att andra omständigheter kan behöva vägas in som ändå talar för en adoption. Den riktlinje om åldersgräns som finns utgår från ett barnperspektiv. Samtidigt lämnar lagstiftningen och praxis ett utrymme för att man kan göra undantag i enskilda fall.
Folkpartiet: Vår bedömning är att en övre åldersgräns behövs för barnets bästa, men att det måste finnas utrymme för undantag. Adoptionsutredningens förslag är nu ute på remiss och vi vill gärna ta del av vad organisationer, myndigheter och andra tycker om förslagen innan vi tar slutlig ställning.
Centerpartiet: Åldersgränsen är inte det mest relevanta att diskutera. Adoption handlar i första hand om lämplighet och det har i grunden ganska lite med en viss ålder att göra. 
Socialdemokraterna: Barnets bästa ska alltid stå i centrum vid adoption. Därför är medgivandeutredningarna viktiga. Vi tycker det är rimligt att även ålder vägs in vid en prövning. Utredningen som föreslagit att en åldersgräns ska föras in i lag är ute på remiss. Vi tycker det är mycket viktigt att ta del av de synpunkter som kan komma in från adoptionsorganisationer mfl innan vi tar slutgiltig ställning. 
Miljöpartiet: Miljöpartiet är kritiska till att införa en fast övre åldersgräns. Vi anser att det bör göras en individuell prövning i varje enskilt fall eftersom förutsättningarna ser väldigt olika ut. I den individuella prövningen bör ålder vägas in i beslutet.
Vänsterpartiet: Förslaget i utredningen SOU 2009:61 Modernare adoptionsregler, om en fast övre åldersgräns för att påbörja medgivandeutredning ska föras in i socialtjänstlagen är ute på remiss.  Vänsterpartiet anser att barnets bästa är det som ska vara utgångspunkten vid adoption, liksom vid alla frågor som rör barn. I medgivandeutredningarna är det de/den sökandes samlade lämplighet som bedöms. Det är rimligt att ålder vägs in i den bedömningen, men frågan är om en fast övre gräns på 43 år är den mest lämpliga avvägningen. Vi vill därför avvakta de synpunkter som kommer in från adoptionsorganisationer med flera, innan vi tar ställning i frågan.  

Fråga:
Många unga vuxna adopterade vill söka efter sina biologiska rötter i ursprungslandet. Ofta blir det inte av då sådana efterforskningar kostar pengar. Kommer ditt parti att föreslå statsbidrag för finansiering av sådan verksamhet, så att adoptionsorganisationerna får möjlighet att göra mer?
Svar:
Moderaterna: Alla barn har rätt till sitt biologiska ursprung. Det är därför viktigt att på olika sätt underlätta för adoptivbarn att få vetskap om sitt ursprung. Statens ansvar bör vara att på olika sätt underlätta för adoptivbarnet att få denna information genom att ställa krav på dokumentation direkt i samband med adoptionen i de fall det är möjligt, inte genom att finansiera efterforskningar i utlandet långt i efterhand.  
Kristdemokraterna: Många adopterade upplever ett stort behov av att söka sina rötter och det vore naturligtvis vällovligt om det fanns ett statligt stöd för detta. Det finns dock inget initiativ för närvarande för att tillskapa sådant särskilt statligt stöd.
Folkpartiet: Vi har stor förståelse för att många adopterade i vuxen ålder känner behov av att söka efter sina biologiska rötter. Vi kan dock i dagsläget inte utlova statsbidrag för att finansiera sådan verksamhet.
Centerpartiet: Centerpartiet har inte tagit ställning i denna fråga.
Socialdemokraterna: Vi håller med om att det är viktigt att unga vuxna som vill söka sina rötter ges möjlighet att göra detta. Adoptionsorganisationerna gör här ett mycket värdefullt arbete. Vi har inte föreslagit något särskilt ekonomiskt stöd för just sådan verksamhet.
Miljöpartiet: Att ha möjlighet att söka sina biologiska rötter är viktigt och vi tycker det är bra att adoptionsorganisationerna kan hjälpa till med det. Att inrätta ett statsbidrag för att finansiera det är inget vi har diskuterat.
Vänsterpartiet Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har barnet rätt att få vetskap om sina föräldrar (art. 7 första stycket). I dag saknar adoptivbarn och barn som tillkommit genom assisterad befruktning en lagstadgad rätt att få information om sitt ursprung. Utredningen SOU 2009:61 Modernare adoptionsregler föreslår även att en bestämmelse införs om att den som har adopterat ett barn så snart det lämpligen kan ske ska upplysa barnet om att han eller hon är adopterat. Vänsterpartiet är av den uppfattningen att alla människor har rätt att känna sina rötter. Det gäller även barn. Att föräldrarna berättar om barnets ursprung när det uppnått en tillräcklig mognad torde vara bättre än att barnet senare i livet får veta sanningen om sina biologiska föräldrar. Vänsterpartiet anser att vetskapen om sitt ursprung är av stor betydelse för barnets identitetsutveckling. Ett statsbidrag för att finansiera eftersökning av biologiska rötter i ursprungslandet har vi ännu inte tagit ställning till.  

Fråga:
Nu får adoptivfamiljer som adopterat barn internationellt genom en auktoriserad organisation ett bidrag på 40.000 kr när adoptionen är klar. Detta täcker i dagens läge bara en liten del av alla de kostnader en familj har vid en adoption. Kommer ni att höja bidraget om ni vinner valet?
Svar:
Moderaterna: Det stämmer att kostnaden för att adoptera ett barn ligger över 40 000 kronor. Kostnaden varierar, beroende på resans längd och hur länge man måste stanna i landet när man hämtar barnet. Att adoptera ett barn innebär ett livslångt åtagande både känslomässigt, praktiskt och ekonomiskt. Det går därför inte, och är heller inte meningen, att staten ska täcka alla adoptivföräldrarnas kostnader i samband med en adoption. Vi tycker dock att adoptionsbidraget ska uppräknas i takt med inflationen.
Folkpartiet: Nivån på adoptionsbidraget har legat still i tio år. Kostnaderna för att adoptera har däremot stigit. Vi är därför beredda att överväga en höjning av adoptionsbidraget.
Kristdemokraterna: 2001 genomfördes en kraftig höjning av adoptionsbidraget från 24 000 kronor till 40 000 kronor. Vi har inte lagt fram några förslag på ytterligare höjningar för närvarande men det finns skäl att följa kostnads- och penningvärdesutvecklingen så att bidragsnivån kan upprätthållas.
Centerpartiet: Det finns inget sådant uttalat ännu. Det är alldeles för tidigt att svara på frågan. Men, rent generellt anser vi i Centerpartiet att adoptionsbidraget är för litet, sett till alla kringkostnader för en familj vid en adoption. Centerpartiet har också i riksdagen motionerat om en höjning.
Socialdemokraterna: För att underlätta den ekonomiska situationen för adoptivföräldrar vill vi möjliggöra för bägge föräldrarna att vara hemma samtidigt i samband med barnets ankomst. För att ge barnet mer tid med föräldrarna, även när barnet blir äldre, vill vi att det ska vara möjligt att ta ut föräldraförsäkringen ända tills barnet fyller 16 år. Vi vill höja taket i den tillfälliga föräldrapenningen så att fler faktiskt får ut 80 procent av sin inkomst när man är hemma med sitt sjuka barn. Detta prioriterar vi före att höja engångsbeloppet för adoptionsbidrag.
Miljöpartiet: Miljöpartiet anser att istället för en bestämd summa, såsom dagens 40 000 kr (som vi var med och höjde), bör adoptionsbidraget vara en viss procent av kostnaden. i och med att den varierar mellan olika länder. Det kan finnas anledning att se över storleken på bidraget för att täcka större del av familjens kostnad för adoptionen.
Vänsterpartiet: En internationell adoption är dyr. Oavsett vilket land man adopterar ifrån så rör det sig om flera hundratusentals kronor. Adoptionsbidraget har legat på 40.000 kronor sedan 2001, medan kostnaderna för adoption har stigit väsentligt och idag täcker en betydligt mindre andel av kostnaderna jämfört med år 2001. Vänsterpartiet anser därför att adoptionsbidraget bör höjas rejält, samt indexregleras.