Aktuell forskning
Det finns två aktuella sammanställningar av forskning om internationella adoptioner:
1) Adoption till vilket pris? Volym 2. Sammanställning av adoptionsforskning.
2) Adoption av docent Frank Lindblad.
Adoption - till vilket pris? innehåller en genomgång ämnesvis av svensk och internationell forskning; psykisk hälsa, anknytningsbeteende, hälsa, språket, skolprestationer och så vidare. Där finns också en analys av professor Marianne Cederblad, en analys av docenterna Anders Hjern, Frank Lindblad och Bo Vinnerljung samt en analys av universitetslektor Malin Irhammar.
Lindblads Adoption täcker det mesta av ämnet internationell adoption och har även ett avsnitt om svensk nationell adoption. Den diskuterar och ger råd. Den innehåller en utförlig redovisning av de hittills publicerade delarna av den stora registerundersökning av utlandsadopterde födda på 1970-talet som publicerades 2002 och 2003. (Se nedan, Hjern m fl och Lindblad med flera.)
Hur går det för adopterade?
Den vanliga frågeställningen i forskning om internationell adoption är Hur går det för barnen? De procentsatser "lyckade resultat" som forskningen om internationella adoptioner uppvisar motsvarar ungefär de genomsnitt man brukar få i de flesta socialpsykologiska studier. I ungefär 75 procent av familjerna mår bra och har man det som "alla andra", i 25 procent av familjerna har man svårigheter som man kan behöva hjälp med. När det gäller placering i särskola och en del allvarliga och ovanliga svårigheter som till exempel självmord och psykisk sjukdom är de adopterade överrepresenterade.
Hur dessa siffror tolkas beror på vilket perspektiv man har:
* Placeringsperspektivet: Inga andra alternativ för föräldralösa barn ger en så hög procent "lyckade" resultat som adoption, oavsett hur man mäter.
* Föräldraperspektivet: När man mätt adoptivföräldrarnas tillfredsställelse med adoptionen, visar forskningen att "det går bra", det vill säga adoptivföräldrarna känner en stor glädje i och samhörighet med sina barn, adoptionen ger den extra dimension i livet som förmånen att få uppfostra och leva med barn ger.
* Den vuxna adopterades perspektiv: Många adopterade säger ungefär ”Jag har rätt att bli så väl mottagen att jag känner mig tillhörig och klarar mig lika bra som mina svenska kamrater.” Andra säger ”Jag ska ha rätt att bli accepterad både i min svenska och min koreanska/etiopiska/colombianska identitet” (Självfallet finns också många andra åsikter i denna stora grupp.)
* Samhällets perspektiv: Det måste gå ”tillräckligt” bra för att man ska motivera det oerhörda ingrepp man gör i barnets liv och de stora ansträngningar och kostnader som ligger i en adoption. Hur ska samhällets attityder påverkas så att adopterades tillhörighet i Sverige ses som en självklarhet?
* Det professionella perspektivet: Hur ska utlandsadopterade tas emot och stödjas för att det ska gå så bra som möjligt för dem?
Framtida forskning
Funderar man över dessa perspektiv så inser man att det finns många frågor kvar att besvara för framtida forskning om internationella adoptioner:
* Hur kan man bäst stödja de barn som haft en riktigt svår start i livet?
* Hur väljer man bäst adoptivföräldrar? Och hur hittar man dem som inte bör adoptera?
* Hur bör en adoption gå till – till barnets bästa?
* Hur ska man i barnets intresse göra för att välja mellan adoption och andra alternativ, som att stödja den biologiska familjen eller hitta fosterfamilj?
De cirka 60 000 personer som adopterats inom Sverige har uppmärksammats betydligt mindre både i forskningen och på andra sätt. Internationellt känd och ofta åberopad är Michael Bohmans och hans kollegors projekt som till exempel finns sammanfattat på svenska i en artikel i Socialmedicinsk tidskrift 1995. Helt ny är Svenskfödda adopterades sökprocess av Susanna Matwejeff.